tro att man vet mer än man gör kan vara skadligt...

Jag vet att alla säger det med välvilja i sinnet, jag vet att alla menar väl..
Men ni har inte varit där jag är, ni har inte tagit den vägen jag vandrar!

Varje steg gör ont, varje steg är fyllt av ångest och hopp.
Det är som att vara besatt, du kan inte sluta tänka, annalysera och vända på allt.

Att vakna mitt i natten och vara kallsvettig,  märka att man gråtit så att kudden är blöt är vardag.
Att känna det som en bedrift bara för att man tagit sig ur sängen om morgonen är en del av det hela.

Så... prata inte om sådant ni inte vet. Er tid kommer, ni är så unga, det e bara att försöka igen... blääää....

Livet

Vi kämpar på med alla piller små
vi kämpar på för att få allting att gå.

Vi fösöker släppa tanken på allt som kan gå fel
Vi försöker glädjas åt livet lite mer.

Men många dagar vinner det negativa
och jag hittar ingen anledning att fira.

Att uppskatta det i livet, stort som smått
är en instinkt jag önskar vi alla hade fått.

Jag hoppas och tror att vår tur kommer snart
för vi har jobbat och kämpat i full fart.



RSS 2.0